{"id":13624,"date":"2024-03-15T14:00:48","date_gmt":"2024-03-15T14:00:48","guid":{"rendered":"https:\/\/lwadvisory.se\/?p=13624"},"modified":"2024-03-15T14:09:33","modified_gmt":"2024-03-15T14:09:33","slug":"juridiska-utmaningar-vid-deltagande-i-offentligt-finansierad-forskning","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/lwadvisory.se\/en\/juridiska-utmaningar-vid-deltagande-i-offentligt-finansierad-forskning\/","title":{"rendered":"Juridiska utmaningar vid deltagande i offentligt finansierad forskning"},"content":{"rendered":"

Genom Vinnova i Sverige, EU-kommissionen och andra offentliga finansi\u00e4rer kan v\u00e5ra f\u00f6retag f\u00e5 tillg\u00e5ng till bidrag till forskningsprojekt. Att samarbeta med universitet \u00e4r ett annat s\u00e4tt att f\u00e5 tillg\u00e5ng till forskningsresurser som man saknar sj\u00e4lv. Detta kan ju vara mycket positivt och lockande, men det finns en och annan juridisk fallgrop att undvika. Statsst\u00f6dsregler, immaterialr\u00e4tt, offentlighetsprincipen, l\u00e4rarundantaget\u2026.. Ja det \u00e4r m\u00e5nga lagar och regler man m\u00e5ste ta h\u00e4nsyn till och hantera vid deltagande i samh\u00e4llsfinansierade forskningsprojekt. Risken \u00e4r annars att man f\u00f6rlorar kontrollen \u00f6ver befintliga tillg\u00e5ngar och att konkurrenter kan dra nytta av det arbete man lagt ned i projektet.<\/strong><\/p>\r\n\r\n\r\n\r\n

Forskningen har en viktig roll i samh\u00e4llet, d\u00e5 den bidrar till att \u00f6ka kunskapen och f\u00f6rst\u00e5elsen inom olika omr\u00e5den, vilket samh\u00e4llet kan dra nytta av. Forskningen skapar ocks\u00e5 v\u00e4rde f\u00f6r m\u00e5nga f\u00f6retag vars verksamheter bygger p\u00e5 utveckling av nya produkter och tj\u00e4nster. N\u00e4r b\u00e5de samh\u00e4lle och privata f\u00f6retag deltager i, bidrar till, underl\u00e4ttar och\/eller drar nytta av resultaten fr\u00e5n forsknings- och utvecklingsverksamhet finns dock flera viktiga och grundl\u00e4ggande regler att ta h\u00e4nsyn till. I artikeln presenterar vi f\u00f6rst n\u00e5gra av de viktiga reglerna p\u00e5 omr\u00e5det och d\u00e4refter utforskar vi de juridiska problem som kan uppst\u00e5 f\u00f6r f\u00f6retag p\u00e5 grund av dessa regler n\u00e4r det kommer till forskningsprojekt d\u00e4r privata f\u00f6retag och samh\u00e4lle \u00e4r involverade. Det finns andra viktiga regler att ta h\u00e4nsyn till vid utf\u00f6rande av forskningsprojekt \u2013 t ex regler om ansvar f\u00f6r god forskningssed. Dessa hanteras dock inte i denna artikel.<\/p>\r\n

Viktiga regler som g\u00e4ller vid samh\u00e4llsfinansierad forskning<\/em><\/strong><\/p>\r\n

EU:s statsst\u00f6dsregler<\/strong> inneb\u00e4r, sammanfattningsvis, att en stat inte f\u00e5r (med vissa undantag) gynna vissa f\u00f6retag med hj\u00e4lp av statliga medel om det kan snedvrida konkurrensen. Bryter man mot statsst\u00f6dsreglerna beh\u00f6ver st\u00f6dgivaren \u00e5terkr\u00e4va pengar motsvarande gynnandev\u00e4rdet \u2013 med r\u00e4nta.<\/p>\r\n

Immaterialr\u00e4ttens<\/strong> regler avser att skydda och ge exklusiv r\u00e4tt till immateriella tillg\u00e5ngar, dvs. skapelser som man inte kan ta p\u00e5 (t ex uppfinningar, varum\u00e4rken, design, musik, ber\u00e4ttelser etc.). \u00a0Utg\u00e5ngspunkten \u00e4r att immateriella tillg\u00e5ngar \u00e4gs av den eller de som skapat tillg\u00e5ngen. \u00d6verf\u00f6ringar till annat \u00e4gande g\u00f6rs sedan genom lag\/kollektivavtal eller annat avtal.<\/p>\r\n

Enligt lag\/kollektivavtal har arbetsgivaren i vissa fall r\u00e4tt till vad dennes anst\u00e4llda skapat<\/strong> i sin tj\u00e4nst\/sitt uppdrag \u2013 t ex uppfinningar, datorprogram. Avtal mellan den anst\u00e4llde och arbetsgivaren kan ge ytterligare r\u00e4ttigheter till arbetsgivaren. L\u00e4rarundantaget<\/strong> \u00e4r det undantag, enligt lag och tradition, f\u00f6r l\u00e4rare och forskare vid universitet, h\u00f6gskola eller andra utbildningsinr\u00e4ttningar (vid anv\u00e4ndning av ordet universitet nedan avses samtliga utbildningsinr\u00e4ttningar) fr\u00e5n arbetsgivarens r\u00e4tt enligt ovan, vilka d\u00e4rf\u00f6r forts\u00e4tter att \u00e4ga r\u00e4tten till sina skapelser.<\/p>\r\n

Offentlighetsprincipen<\/strong> inneb\u00e4r att enskilda individer, media och andra har r\u00e4tt till insyn i och tillg\u00e5ng till information om statlig och kommunal verksamhet, bl.a. genom r\u00e4tten att ta del av information som inkommit till\/uppr\u00e4ttats av en statlig\/kommunal enhet (inkl. universitet). En bed\u00f6mning ska d\u00e5 g\u00f6ras av den utl\u00e4mnande myndigheten bl.a. av om informationen kan l\u00e4mnas ut eller om den omfattas av sekretess.<\/p>\r\n

Vid samh\u00e4llsfinansierade projekt finns ofta villkor fr\u00e5n finansi\u00e4ren <\/strong>(Vinnova, EU-kommissionen eller annan) att h\u00e5lla sig till. H\u00e4r regleras de aktiviteter som ska utf\u00f6ras, st\u00f6dber\u00e4ttigade kostnader, motfinansiering, rapportering, etiska regler etc. Dessa regler ska uppr\u00e4tth\u00e5llas med risk annars f\u00f6r krav p\u00e5 \u00e5terbetalning.<\/p>\r\n

Vad h\u00e4nder d\u00e5 i forskningsprojekten och vilka juridiska komplikationer som kan uppst\u00e5?<\/em><\/strong><\/p>\r\n

Forskningen b\u00f6rjar ofta med en id\u00e9 eller antagande vilken pr\u00f6vas genom tester, experiment och unders\u00f6kningar i projektet, inom vissa ramar och med vissa angivna m\u00e5l f\u00f6r \u00f6gonen. Projektdeltagarna kan bidra p\u00e5 olika s\u00e4tt \u2013 en kanske har erfarenhet av visst material som kan vara intressant, en annan har kunskap om testmetoder, en tredje vet hur man k\u00f6r och hanterar en komplicerad maskin som beh\u00f6vs f\u00f6r att kunna analysera materialet etc. Samtliga parter l\u00e4gger in erfarenhet, tid, resurser, tankeverksamhet m. m. i projektet f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka uppn\u00e5 projektets m\u00e5l.<\/p>\r\n

Fr\u00e5n det ovan framg\u00e5r att projektdeltagarna bidrar med kunskap och erfarenheter till forskningsprojektet \u2013 detta kallas ofta f\u00f6r bakgrundsinformation<\/strong>. Bakgrundsinformation kan t ex best\u00e5 i en projektdeltagares patenterade tekniska metod, hemligh\u00e5llna process eller allm\u00e4nna kunskap om ett material och kan vara mycket v\u00e4rdefull f\u00f6r f\u00f6retaget.<\/p>\r\n

En projektdeltagare som tar in bakgrundsinformation i ett forskningsprojekt beh\u00f6ver s\u00e4kerst\u00e4lla kontroll \u00f6ver denna information \u2013 hur ska bakgrundsinformationen f\u00e5 nyttjas av andra inom projektet, efter projektet etc. Utg\u00e5ngspunkten i m\u00e5nga projekt \u00e4r att bakgrundsinformation f\u00e5r fritt nyttjas av \u00f6vriga projektdeltagare. Detta \u00e4r dock inte alltid \u00f6nskv\u00e4rt fr\u00e5n den som \u00e4ger informationen och det \u00e4r inte heller alltid till\u00e5tet enligt statsst\u00f6dsregelverket. Om ett universitet l\u00e5ter ett privat f\u00f6retag anv\u00e4nda bakgrundsinformation kan det inneb\u00e4ra att det privata f\u00f6retaget gynnas p\u00e5 ett s\u00e4tt som kan snedvrida konkurrensen. I s\u00e5dant fall m\u00e5ste man s\u00e4kerst\u00e4lla att universitet f\u00e5r motsvarande v\u00e4rde tillbaka. Att fastst\u00e4lla v\u00e4rde \u00e4r inte s\u00e5 l\u00e4tt d\u00e5 v\u00e4rdet inte endast f\u00e5r avse nedlagda kostnader och insatser utan \u00e4ven beh\u00f6ver ta h\u00e4nsyn till marknadspotential etc.<\/p>\r\n

I ett f\u00f6retags bakgrundsinformation kan det finnas aff\u00e4rshemligheter<\/strong>. H\u00e4r b\u00f6r man vara extra f\u00f6rsiktig i samh\u00e4llsfinansierade projekt med h\u00e4nsyn till offentlighetsprincipen och v\u00e4lja att delge s\u00e5dan information endast de projektdeltagare som verkligen beh\u00f6ver informationen f\u00f6r utf\u00f6rande av projektet och s\u00e4kerst\u00e4lla att mottagaren kan \u00e5ta sig strikta sekretessvillkor och att informationen kan undantas fr\u00e5n utl\u00e4mning p\u00e5 beg\u00e4ran av n\u00e5gon.\u00a0 \u00a0<\/p>\r\n

Under det att forskningsprojektet p\u00e5g\u00e5r kommer de individer som arbetar i projektet, enskilt eller tillsammans, skapa information, texter, data, slutsatser, metoder, processer, apparater, material etc. \u2013 detta kallas ofta f\u00f6r resultat<\/strong>. Immaterialr\u00e4ttsligt \u00e4r det som utg\u00e5ngspunkt den som skapat resultatet som \u00e4ger detsamma. Med undantag f\u00f6r universitetsforskare (se vidare nedan) \u00e4r det dock normalt inte individerna som r\u00e4ttsligt ing\u00e5r forskningsprojekt utan det \u00e4r ist\u00e4llet deras arbetsgivare\/uppdragsgivare. Med h\u00e4nsyn h\u00e4rtill \u2013 och till att m\u00e5nga arbetsgivare enligt lag har r\u00e4tt till sina anst\u00e4lldas skapelser inom tj\u00e4nsten (och till att en uppdragstagare ofta tillf\u00f6rs\u00e4krar sig r\u00e4tten till resultat i avtal) \u2013 utg\u00e5r man i forskningsprojekt ofta fr\u00e5n att projektdeltagare \u00e4ger det som dennes anst\u00e4llda eller anlitade skapat.<\/p>\r\n

D\u00e5 universitetsforskare undantas fr\u00e5n arbetsgivarens r\u00e4tt att \u00e4ga resultat genom l\u00e4rarundantaget f\u00e5r man ofta situationen att f\u00f6rhandlingar avseende anv\u00e4ndning eller \u00e4gander\u00e4tt till resultat f\u00f6rs mellan privata f\u00f6retag och enskilda forskare. Denna situation kan bli besv\u00e4rlig. Som exempel kan ett resultat skapas av flera individer d\u00e4r vissa av dem \u00e4r anst\u00e4llda p\u00e5 ett privat f\u00f6retag och vissa av dem arbetar f\u00f6r ett universitet. Resultatet sam\u00e4gs d\u00e5 av det privata f\u00f6retaget och de individuella universitetsforskarna. F\u00f6r att t ex kunna patentera resultatet beh\u00f6ver samtliga skapare vara med i processen och skriva under dokumentation. Om en universitetsforskare d\u00e5 har flyttat eller avlidit kan situationen bli v\u00e4ldigt sv\u00e5r, tids\u00f6dande och kostsam.<\/p>\r\n

Universitet vill ofta publicera<\/strong> sina resultat. F\u00f6retagen \u00e4r normalt inte lika pigga p\u00e5 detta d\u00e5 man vid publicering riskerar att konkurrenter kan dra nytta av det arbete man lagt ned inom projektet. Ofta brukar man l\u00f6sa detta genom att publicering f\u00e5r g\u00f6ras efter viss tid f\u00f6r att m\u00f6jligg\u00f6ra f\u00f6r f\u00f6retaget att s\u00e4kra immateriella r\u00e4ttigheter till resultatet. Dock \u00e4r det l\u00e5ngt ifr\u00e5n allt som kan skyddas immaterialr\u00e4ttsligt och med tanke p\u00e5 universitetens \u00f6nskem\u00e5l om (och krav p\u00e5) att publicera kan det resultera i o\u00f6nskade effekter.<\/p>\r\n

I offentligt finansierade forskningssamarbeten \u00e4r det vanligt att ett universitet eller forskningsinstitut koordinerar projektet i f\u00f6rh\u00e5llande till finansi\u00e4ren \u2013 s k \u201dkoordinator<\/strong>\u201d. Det kan ocks\u00e5 vara ett privat f\u00f6retag som \u00e4r koordinator. Koordinatorn har ett s\u00e4rskilt ansvar gentemot finansi\u00e4ren \u2013 b\u00e5de vad g\u00e4ller f\u00f6rvaltningen av finansierade medel och av projektparternas efterf\u00f6ljande av finansi\u00e4rens villkor.<\/p>\r\n

Avtal avseende r\u00e4ttigheter och skyldigheter mellan parterna i projektet (projektavtal, forskningsavtal, samarbetsavtal<\/strong> etc.) b\u00f6r alltid ing\u00e5s med samtliga projektparter och ska utformas med utg\u00e5ngspunkt fr\u00e5n finansi\u00e4rens villkor f\u00f6r finansiering, lag, f\u00f6rordning och f\u00f6ruts\u00e4ttningarna i det enskilda projektet och bland annat hantera finansiering, bakgrundsinformation, resultat, konfidentiell information, projektstyrning m.m. Koordinatorn \u00e4r den som vanligtvis presenterar f\u00f6rslag, som b\u00f6r granskas kritiskt d\u00e5 projektparterna (inkl. koordinatorn) har olika intressen i projektet. Det finns en m\u00e4ngd offentligt tillg\u00e4ngliga standardavtalsmallar \u2013 ofta framtagna i dialog med representanter fr\u00e5n industri, universitet m.m. men ibland med utg\u00e5ngspunkt endast fr\u00e5n en partstyps intressen. Dessa mallar tar inte h\u00e4nsyn till f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r och parternas intressen i det enskilda projektet. Notera dock att det inte \u00e4r ovanligt att s\u00e5dana mallar \u00e4ndras utifr\u00e5n projektparts ensidiga intressen innan det presenteras f\u00f6r \u00f6vriga projektparter. Det finns s\u00e5ledes anledning till att vara uppm\u00e4rksam n\u00e4r man erh\u00e5ller ett f\u00f6rslag till avtal \u2013 framf\u00f6r allt \u00e4r det viktigt att st\u00e4lla sig fr\u00e5gan vad man sj\u00e4lv \u00f6nskar uppn\u00e5 genom projektet.<\/p>\r\n

Sammanfattning och r\u00e5d<\/em><\/strong><\/p>\r\n

Varje f\u00f6retag b\u00f6r fundera \u00f6ver vilken forskning som b\u00f6r g\u00f6ras internt eller genom konsultuppdrag som man betalar helt sj\u00e4lv och vilken forskning som kan g\u00f6ras i samh\u00e4llsfinansierade projekt\/tillsammans med universitet. Om man ska g\u00e5 in i samh\u00e4llsfinansierad forskning b\u00f6r man vara noggrann med uppr\u00e4ttande och\/eller granskning av avtalen och bl.a. s\u00e4kerst\u00e4lla att:<\/p>\r\n