Hur behandlas rättigheter i förhållande till AI-input och AI-output? 

Sett och hört vid WIPO CONVERSATION ON INTELLECTUAL PROPERTY (IP) AND FRONTIER TECHNOLOGIES. 

Förra veckan (5–6 november) anordnade world intellectual property organization (WIPO) ett samtal om AI och immaterialrätt. Deltog gjorde talare och intresserade parter från hela världen för att diskutera hur en ska behandla och hantera AI-input och AI-output och allt däremellan och runtomkring ur ett immaterialrättsligt perspektiv (IPR).  

Det var tydligt att många talare ansåg att nuvarande (i huvudsak lokal) lagstiftning om immateriella rättigheter var otillräcklig för hantering av AI. Hur skydda nuvarande rättighetsinnehavare från att maskiner lär sig av skyddade rättigheter? Hur skydda uppfinningar och skapelser som utvecklats av AI? Vem äger rättigheterna? Vem är ansvarig? Vem är redovisningsskyldig? 

Det blev också tydligt att det finns många aspekter att ta hänsyn till när vi tittar på AI-utvecklingen och att frågorna och orosmomenten är mycket olika beroende på intressent (myndigheter, AI-företag, säkerhetsföretag, innehavare av immateriella rättigheter etc.).  

En aspekt att ta hänsyn till är att de flesta lagar baseras på ”mänsklig” utveckling. Här har länder börjat dela upp möjligheten till skydd beroende på om utvecklingen är AI-genererad eller AI-assisterad, där endast den senare tilldelas skydd. Denna avgränsning får dock kanskemöjligen en annan betydelse i framtiden då, som en delegat uttryckte det, det inte är en fråga OM vi ska skydda AI-utvecklingar – frågan är HUR.  

En annan aspekt är att IPR-lagar till största delen är nationella och att det finns nationella skillnader i skyddet. De lösningar som kommer kan därför bli olika – vilket kan skapa ytterligare problem eftersom AI inte är begränsat till gränser. 

Vidare är det idag oklart om skrapning av data är olagligt. Det ansågs generellt att EU:s AI-akt är ett steg i rätt riktning för att klargöra detta. Det diskuterades nya möjligheter att upptäcka AI-genererade alster – till och med möjligheten att dela upp hur stor del som anses nyskapat jämfört med hur stor del som kan hänföras till tidigare skapelser.  

Det framfördes att osäkerheten kring AI och immateriella rättigheter kan leda till att företag börjar skydda sin utveckling som affärshemligheter i stället för att skydda via IPR. Eftersom en viktig drivkraft för IPR-system är att publicera och dela med sig av nya skapelser för att föra utvecklingen framåt, finns det då risk för utvecklingsstagnation? 

Och, ja, AI är hett och rättighetsfrågan brinnande! Frågan är om AI-bolagen är för högt värderade? Och om så är fallet, är vi på väg mot en bubbla som spricker på samma sätt som på 1990-talet?

Kontakt:
Maria Sandstedt
Senior Legal Counsel, LW Advisory
070-772 15 01
maria.sandstedt@legalworks.se